Jullov

Då var man åter på svensk mark. Snart 3 månader har gått sedan planet lyfte från Säve. När planet landade på samma flygplats idag på förmiddagen kändes det som det var igår jag åkte. Jäklar vad tiden har gått fort.

Ikväll väntar julbord men en hel drös härliga chalmerister. Jag känner på mig att kvällen kommer bli mycket lyckad, för dessa chalmerister kommer nu hejdlöst fira att deras 2 tentorna är till ända. Själv firar jag för att jag har den stora äran att göra mina 6 i januari. Men hur som helst ska det bli kanonkul att träffa alla igen.

Även veckan som varit har varit en kalasvecka, i dubbel bemärkelse. I tisdags var det fest borta i West End och det var en mycket trevlig tillställning. Många nya ansikten, utsökt choklad fondue, god "Glögg" och sist men inte minst seger i bordtennis-matchen. Så i jul kommer det gamla bordet upp hemma igen, för nu ska det spelas pingis. I onsdags var firandet inte sämre. Sista internationella träffen och sista festen för många långresande. Det kunde bara sluta på ett sätt, och det blev succe.

Men nu tar vi jullov och det ska bli riktigt skönt. Hemma i Sverige betyder också att bloggen tar jullov. En några kilo tyngre Anton återkommer i början av nästkommande år. God jul Och Gott Nytt År På Er Alla!

En vecka kvar

Efter den chock som Glasgow och hela Skottland befunnit sig i de 2 senaste veckorna är allt nu som vanligt. Över en natt steg temperaturen från -13! till +6. Så idag öppnade skolan igen, mataffärerna som gapat halvtomma fick in sina leveranser nu på morgonen och vägarna är isfria.

Det har känts rätt konstigt att ha varit ledig en hel vecka, men ändå ganska skönt. Effektiviteten i skolarbetet har intensifierats och förhoppningsvis är de sista inlämningsuppgifterna färdiga om en vecka. Ett mindre glädjande besked fick jag från Wenke Pan, läraren i Engineering Analysis. Tentan som skulle varit i tisdags är nu förflyttad till januari, vilket betyder 6 tentor istället för 5, ogillar.

I kväll ska min granne Anatolle laga crèpes, och det ser vi fram emot. Efter maten blir det återigen ett besök på ABC. ABC och fredag är en lyckad kombination, gratis inträde och en massa internationella studenter, det gillar vi.

Det kalla vädret har inneburit en ökad energikonsumtion och det har vi bittert fått erfara på Andrew Ure Hall. Så det är inte annat än att man blir lite förbannad när folk lämnar fönster och dörrar öppna hela natten. Någon eller några har också en tendens att inte stänga av spisen och ugnen efter sig, och att ha tänt överallt, dygnet runt verkar också populärt. Jag har också beskådat den mest energiineffektiva diskningen någonsin, varmvattnet bara sprutade ur kranen och rann sedan rakt ner i avloppet. Inte annat än man tycker lite synd om min tjeckiske granne som lagar mat i mörker för att spara pengar. Jag ska nog överraska honom med nåt gott.

Om en vecka är jag åter på svensk mark.

Mer snö

Just när de sista snöfläckarna var på väg att försvinna, började stora vita flingor falla från himlen igen. Liksom vid förra helgen var förberedelserna obefintliga och kaoset ett faktum. Jag har suttit inne på mitt rum och bevittnat de stackars bilister som trotsat snöovädret och gett sig ut i trafiken. Vissa klarar sig bra, men många har stora problem att ta sig upp för den lilla lilla backe jag har utanför fönstret. I Sverige hade detta säkert inte varit något problem men i ett land som Skottland där vinterdäck inte existerar och plogbilar inte prioriteras är scenariot ett annat.


Detta mail skickade skoladministratören idag på morgon:
"Due to worsening weather conditions, roads running through the campus are dangerous and staff and students should not venture out of University buildings until further notice. Staff and students who are not on campus are advised to stay at home. "

I lördags var tanken att vi skulle åkt och kollat på lite slott och även besöka ett whiskeydestilleri. Av någon anledning, förmodligen vädret som förvisso var alldeles underbart i lördags, ställdes även denna resa in. Man blev ju sådär lagom glad när man stigit upp 06:00 och sen få reda på att man gjort det helt i onödan.

Imorgon är det dags för första tentan här och trots att jag inte pluggat mer än 10 minuter på den är mina förhoppningar stora. Engineering Analysis III heter kursen och tentan innefattar finita elementmetoden-beräkningar.

Lite bilder från lördagens sightseeing

Snöyra

En vecka har gått sedan senaste uppdateringen och det har varit en vecka innehållande en tuff inlämningsuppgift, thankgivingfirande samt besök från Sverige. Under helgen har också den första snön fallit och temperaturen har för en gång skull varit på minussidan.

I fredags kväll anlände 3 smålänningar och en GAIS:are till det rutiga landet. Förutom mina vänner Alle och Adam var det även 2 killar vid namn Modig och David som följt med. Deras förväntningar å helgen var stora och även om de inte införlivades helt och hållet hoppas jag ändå att de varit nöjda med vistelsen här.

Efter att ha ätit en bit mat på fredagskvällen hade jag och min tyske rumskompis styrt upp en fest i vår lägenhet. En mycket lyckad tillställning som avslutades med ett besök på ABC. Lördagens stora händelse var matchen mellan Celtic och Inverness. Tyvärr var varken publiken eller Celticspelarna på bästa humör och trots 2-0 ledning lyckades gästerna få med sig 2-0 upp till nordöstra Skottland.

Som jag tidigare nämnde så har det snöat lite här och man kan säga att landsborna här verkligen inte lever upp till namnet, för skotta kan dem fan heller. Snö = KAOS och söndagens planerade resa upp genom högländerna och vidare runt Loch Ness blev inställd, fail. Riktigt snopet må jag säga. Men istället för att sitta och sura begav vi oss till huvudstaden Edinburgh, och där fick vi åtminstone se ETT slott. Edinburgh var annars en mycket trevlig stad med mängder av fina hus. Jag passade även på att avnjuta en Haggis. Jag har länge tänkt prova denna skotska nationalrätt och nu är det äntligen avklarat. Och jag måste säga att fårmagen var alldeles utmärk.

Idag lämnade mina kära vänner mig och begav sig mot Sverige, trodde jag. Nu visade det sig att alla flyg var inställda och stackarna fick bittert inse att de inte kan komma hem idag. Jag tycker faktiskt det är för jävligt att de inte kan flyga en dag som denna, för vädret var riktigt bra idag.

Nu laddar vi inför El-Clasico.

Alle trivdes på festen

Gästerna på fotbollsmatch...

Och utanför Edinburgh Castle.

Jag äter Haggis.

Drottningens residens när hon är i stan.

Lite bebyggelse.

Frukost i sängen

Detta är inte bra, inte alls bra för mina studier, fan ta vintern. För nu har skidsäsongen dragit igång på allvar och denna helgen var det dags för längdpremiär uppe i Gällivare. Scenariot från tidigare år verkar upprepa sig, alltså att jag istället för att plugga på helgerna sitter och tittar på sport. Tyvärr gör jag det nu utan André Pops i Vinterstudion och utan Jakob Hård och Anders Blomqvist som kommentatorer. Nä, istället får jag förlita sig på italienska förmågor som tacksamt sänder det mesta inom vintersport. Så fortsätter det så här kommer jag kunna prata flytande italienska inom kort. Jag höll på att glömma bort att vi här i Glasgow är en timme efter den svenska tidtabellen, så för att inte missa damernas stafett fick det idag bli frukost i sängen, mysigt.

Både fredagskvällen och lördagskvällen blev lugna tillställningar och allt berodde på lördagens äventyr, Beinn Dorain. Alarmet var ställt på 06:00 och vid sjusnåret bar det av upp mot Bridge of Orchy. Våra förhoppningar var att det 1076 meter höga berget skulle vara täckt med rejält med snö. Så i säkerhetssyfte hyrde vi både isyxor och skor med isdubbar. Tyvärr hade det mesta av snön smält bort och endast toppen av berget var snöbelagt. Men även om inte snödjupet och vädret var riktig det vad vi hoppats på blev det en mycket rolig dag uppe i högländerna. Förmodligen var detta sista vandringen för den här gången i Skottland men jag ska definitivt tillbaka hit, varken Isle of Mull, Isle of Skye eller Torridon är utforskade än.

Nu några bilder från vandringen.

På sina håll var det riktigt mycket snö.

Orel och Yohan ute på en klippa.

Lek i snön.

En bit ner lättade dimman något och utsikten var på sina håll riktigt fin.

Fotbollssöndag

Det går mot vinter här i Glasgow. Frost i natt, och bara för en liten stund sedan var det några få snöflingor i luften. Men enligt prognosen ska det regna i eftermiddag och redan i morgon ska det bli uppemot 10 grader igen.

Att ha fönster ut mot gatan är rätt underhållande. Visst kan trafiken med alla brandbilar och ambulanser vara lite störande ibland men det händer alltid något. Just nu håller några arbetare på att gräva ett stort hål i marken på andra sidan gatan. Igår så gick "Skottlands försvarare" en marsch med säckpipor, trummor och tvärflöjter. Ganska kul att se men visst hade jag hellre sovit nån extra timma. För på lördagskvällen var vi ute på dans och närmare bestämt ceilidh, vilket är en populär skotsk folkdans. Ganska enformiga danser men kul var det, även om man inte var kung på dansgolvet direkt.

Efter det bryska uppvaknandet var studiemotivationen under söndagen inte jättehög. Tur då att man kan streama lite sport. Först herrarnas slalom där Andre Myhrer kom tvåa, sen fotboll för hela slanten. AZ-Ajax, Feyernoord- Heerenveen och sist men inte minst Milanoderbyt Inter-Milan. 3 riktigt underhållande matcher där svenskar stod i centrum i samtliga. Först Rasmus och Wernbloom i AZ där Pontus spräcker Ajax nolla, sedan Viktor som målskytt för Heerenveen och till sist fick Zlatan sänka sitt gamla lag Inter med matchens enda mål.

Nu ska det räknas omloppsbanor. Hej

Familjen på besök

Allt är nu som vanligt i Glasgow. Utanför fönstret vräker regnet ner och inne på mitt lilla rum är aktiviteten i full gång. Övningsuppgifter och inlämningsuppgifter ligger utspridda lite här och där. ÅÅÅ, jag älskar att ha en massa papper i en total oordning runt omkring mig. I magen ligger en blandning av spagetti och några skotska korvar. Men annat var det förra helgen för då låg det kycklingfiléer, krämig risotto och kinamat där nere. Anledningen till lyxen var att hela familjen G var på besök i U.K. Så istället för att ligga och såsa i sängen halva dagen var det tidiga mornar som gällde och späckat schema. Förutom shopping och lite sightseeing passade vi även på att gå på whiskydestilleriet Glengoyne och på matchen mellan Celtic och Aberdeen. Inte nog med man fick höra de cirka 50 000 åskådarna jubla hela 9 gånger!, vi fick även höra dem sjunga Henrik Larsson-sången. Henke som dagen till ära var på plats på Celtic Park är fortfarande kungarnas kung här i Glasgow. Jag hoppas verkligen att det blir fler besök på Henkes gamla hemmaarena.

Nu ska vi försöka sprida ut lite mer papper.

Jag utanför arenan

Inmarsch. Titta noga på TV-skärmen.

Får uppe på berget i Glengoyne.

Ni förstår nog vad bilden föreställer.

Bilder från Stob Diamh

Här kommer några bilder från söndagens vandringstur uppe på berget Stob Diamh.

Vandringsleden gick som i en hästsko längs bergskammen.Vi hade gått om tid innan bussen gick hem så det blev en del pauser på vägen ner.

Utsiktsiktsbild

Här är jag uppe på toppen. Det starka solljuset gjorde att bakgrunden försvann.

Yohan trivdes uppe bland molnen.

Klicka på bilderna för förstoring.

Det är måndag förmiddag och en ny vecka och en ny månad har inletts. I vanliga fall betyder läsvecka 6 att man sitter med röven full av inlämningsuppgifter och tentaförberedelser. Här är läsvecka 6 lika lugn som alla andra veckor. Men det börjar så smått hända lite saker i skolan. Inlämningsuppgifter i både Pressurised system och Renewable energy system, förvisso ska de inte vara klara förens till jul men ändå. Och på fredag är det dugga i Machine dynamics, de ni. Men nu är det dags att summera en alldeles ypperlig helg.

I fredags fyllde min korridorkompis Justin år och detta skulle firas med kalas i amerikansk stil. Vi bjöd in till fest och spelade bear-pong och hade mycket trevligt. Tyvärr dröjde det väldigt länge innan ett överförfriskat födelsedagsbarn anlände och istället för att delta i festen blev det sängen istället. Synd, men kvällen blev ändå mycket lyckad.

På lördagen firades det Halloween och här är denna högtid än mer uppmärksammad än i Sverige. När till och med personalen i mataffärerna är utklädda har det gått för långt i min mening. Det finns dock en skillnad mellan U.K och Sverige: I sverige klär man ut sig till monster, vampyrer och andra otäckingar, här är temat mer maskeradbetonad. Det är Scooby Doo, björnar, prinsessor och superhjältar. Min outfit bestod av en vit mask som sedan målades av folk på festen. Riktigt snygg blev den faktiskt. Trots en mycket trevlig fest gick jag inte med ut på nattklubben. Anledningen kommer här.

Stob Diamh var namnet på söndagens äventyr. Ett 998 m högt berg vid vackra Loch Awe. Tillsammans med 2 fransmän och en slovakiska fick jag uppleva en kanontur uppe bland bergen. Solen sken för det mesta, det var näst intill vindstilla och utsikten från toppen var utmärkt. Innan bussen tillbaka mot Glasgow intogs självklart en fin ale på den lokala puben. Alen blev ett bra slut på en bra helg.

Nu är det dags att sätta sig i skolbänken en stund.Höres

Anton i ett rum fyllt med damer

Idag har Anton varit hos frisören, tro det eller ej. Jag är ju inte känd för att ha regelbundna besök hos barberaren, men jag har under en längre tid känt att kalufsen varit lite för vildvuxen. Så idag satte jag ner foten och begav mig till AlanEdwards salong på Wilson street. Det var en för mig ganska stor salong och det var säkert 30 kunder där inne samtidigt som jag, alla tjejer, eller merparten var väl i och för sig tanter. Som tur var var det tre manliga frisörer där så helt ensam var jag inte. Upplägget i salongen var något nytt för mig. Istället för att traditionellt sitta och vänta på en stol till det är ens tur, flyttades man här runt bland olika stationer. Först så bestämmer man vilken frisyr man vill ha, sen tvättar man håret, dricker lite kaffe och när en klippstol är ledig sätter man sig ner och själva arbetet tar sin början.

Salongen var en slags skola där många unga frisörer fick tips och hjälp av två äldre och mycket erfarna frisörer. För att nybörjarna ska lära sig behövs hårmodeller och här kommer jag in i bilden. Läraren använde mig helt enkelt som redskap för att visa hur man klipper. Och klippkonsten som hon visade upp var något jag aldrig sett förut. Först kände hon på huvudet och kollade hur håret växte sen var det ett systematiskt tillvägagångssätt där inte ett hårstrå blev fel. Rätt kul att faktiskt, synd bara att besöket tog 2 timmar! varav 1,5 timmes klipptid, det skulle du gillat va mamma? Resultatet då? Jag blev ju av med cirka 1 kilo hår och det var ju bra. Frisyren var kanske inte riktigt i min smak men jag är ändå nöjd.

Efter frisören tog jag mig ner till Celticshopen och införskaffade 5 stycken matchbiljetter till matchen mot Aberdeen. Äntligen är det alltså dags att se de grönvita på riktigt.


Nu har alltför lång tid gått av dagen, dags att plugga lite.

Skottar och fotboll

Nu har jag upplevt mitt första Old Firm, derbyt mellan Celtic och Rangers. Jag har hört sångerna, jag har sett arenan och alla tusentals supportrar. Tyvärr hade jag ingen biljett, så matchen upplevdes på den lokala puben, vilket inte var så bara. Trots att jag aldrig kom in på själva arenan var besöket en magiskr och jag är glad att jag var där före matchen och inte efter, eftersom hemmalaget Celtic förlorade.

Stämningen på puben var även den något jag aldrig upplevt tidigare. Helt knökfullt med lätt berusade skottar som visade upp en inlevelse utan motstycke, speciellt när Celtic gör 1-0 på den blåa ärkefienden.

När vi svenska supportrar förlorar en match blir vi sura, griniga och vill helst av allt bara gå och lägga oss. Detta fenomen existerar inte här. Vinner ett man matchen så super man, sjunger och dansar. Förlorar man matchen så super man, sjunger och svär. Så vill du lära dig svära på engelska ska du lätt gå till en brittisk fotbollspub.

Efter matchen så spelade jag själv lite fotboll. Återigen var platsen Glasgow green och återigen var vädret alldeles utmärkt. Kvalitén på spelet denna eftermiddag var betydligt högre än förra gången det begav sig. Många av de dåliga spelarna uteblev och istället kom flera nya riktigt bra spelare. Dessvärre hamnade alla bra i ett lag och jag fick återigen tampas med ett gäng egotrippade idioter. Det passningsskickliga motståndarlaget utnyttjade effektivt de stora ytorna och luckorna i vår defensiv, men resultatet blev förhållandevis jämt.

Nu ska jag tydligen spela poker. Undra hur detta ska gå...

Det susar...

i öronen. Det är inte klokt vad hög musik de spelar på de där nattklubbarna. Jag begriper faktiskt inte varför de gör det. Är det för att visa att de har feta högtalare eller vill dem helt enkelt inte att man ska kunna prata med varandra. Jag gjorde en liten iakttagelse igår och det var att folk skriker inte längre i kompisens öra om de vill säga något, nä de skickar sms.

Trots den höga ljudnivån var The Garage helt ok. Flera olika dansgolv, många barer och en jäklar massa människor. Anledningen till att det just blev denna klubben var att det var grannen James födelsedag och garaget var tydligen hans favoritställe.

De grönvita har börjat sjunga på vägen utanför, vallfärden mot Celtic Park har börjat. Årets första Old Firm går av stapeln 12:45 lokal tid, och visst är det en lite speciell stämning i staden, en dag som denna. Båda lagen har hittills full pott, så matchen i dag visar verkligen vilket lag som är nr 1 i staden. Själv kommer jag se matchen på puben nere på gatan tillsammans med alla andra biljettlösa. Efter matchen bär det återigen av mot ett soligt Glasgow Green. Det är dags att knyta skorna och lira lite boll igen och vad det verkar kommer uppslutningen bli något större idag.

Pluggandet har små smått börjat trappas upp och nästa vecka tar vi ett steg till. Tyvärr är det lite, eller ganska mycket frustrerande att lärarnas undervisningsmaterial är så bristfälligt. Att utifrån föreläsningsanteckningar försöka lösa några uppgifter är i princip omöjligt och utan färdiga lösningar blir det inte lättare.

På väg hem igår kväll upptäcker jag en lååång kö på gatan. Min första tanke var att de ville in på nån club eller nåt. Det skulle dock visa sig att det var taxikön. Ett ganska bra och rättvist system som jag inte sett i Sverige tidigare. Dock verkade det som att de längst bak skulle få vänta ett bra tag innan de fick hoppa in i en taxi. Så frågan är: Är vi svenskar för snåla för att ta taxi; Är skottarna lata; bor skottarna väldigt långt borta och att bussarna inte går dit; eller är det så att det är många gånger fler människor ute på Glasgows pubar.
Svaret är nog inte entydigt utan en blandning av de olika alternativen.
Nu ska vi ut i solen!

Bilder från Ben Lomond

Vandringen uppför Ben Lomond var inte särskilt lång och utsikten var i princip densamma hela tiden. Av denna anledning blev fotograferandet inte prioriterat, så speciellt många bilder blev det inte. Här är dock några av dem.

Svarta kossorna gick och betade på sluttningarna.

Som jag nämnde innan var vandringsleden full av folk.

Vad är bättre än att ta sig en kopp fika på toppen.

Denna utsikt uppenbarade sig först uppe på toppen.

Riktigt branta stup var det på östra sidan.

Loch Lomond kunde man se hela vägen upp och hela vägen ner.

Ben Lomond

Fredag kväll: Anton känner sig hängig och har ont i halsen.
Lördag:
07:00: Anton stiger upp och känner sig något bättre.
08:30: Busslasten med över 100 internationella strathclydestudenter lämnar Glasgow.
10:00: Färjan lättar ankar och puttrar ut på Loch Lomond.
11:00: Vandringen startar, Anton känner sig inget vidare.
13:00: Anton når toppen på Ben Lomond som nr1. Anton mår mycket bra!

Tänk vad lite lite frisk luft kan göra susen. Ärligt talat var jag tveksam om jag verkligen skulle klara av att genomföra klättringen, än mer tveksam att jag skulle fixa det i den " snabba gruppen". Nu gick det som tur var väldigt bra och det var kul också. Utsikten var fantastisk där uppe, 974 m.ö.h och vädret helt ok. Det enda negativa var att det inte kändes så mycket vildmark. 100-tals personer längs vandringsleden, som för övrigt var utmärkt, gjorde att det mer kändes som en promenad på stan.

Väl hemma var det bara att hoppa in duschen, äta sig en hamburgare och korka upp. Två trevliga "flatpartys" senare kände jag mig färdig och idag är jag nöjd att jag stannade där. Nu blir det sängen, så jag orkar med hela dagen i skolan i morgon= en knapp timme.

Spela bollen grabbar

"Spela bollen grabbar" från 1971 är förvisso en fantastiskt bra film om Johansfors IF och samhället Broakulla. Men detta inlägg kommer varken handla om Holger Jarl eller svettiga omklädningsrum, däremot ska det snackas fotboll. Platsen är Glasgow Green och liksom vid mitt förra besök i parken tittade solen fram. 12 män från 8 olika länder, alla med kärleken till fotbollen som gemensam nämnare slöt upp. Ingen var ju direkt dålig men saker som spelförståelse och taktisk kunnande verkar inte riktigt ha slagit igenom i vissa länder. Förutom en av skottarna. några fransmän och en portugis ville alla framåt till varje pris, ofta på egen hand. Passningsspel och speluppbyggnad var de inte så familjära med, och helst ville de slå långbollar upp på en ensam forward. Dessa nämnda spelare var också otroligt målkåta. Trots att målen endast bestod av två väskor som stolpar så försökte de skjuta i alla lägen, ofta högt och så hårt de kunde, så målvakten fick springa 100 för att hämta bollen. Men men, kul var det i alla fall och nästa vecka smäller det igen.

Igår var det onsdag och som vanligt var det pubträff för alla internationella studenter. Puben för aftonen var Crystal Palace och stället var helt ok, om man ville ta sig en öl eller två...eller sex. Aldrig någonsin har jag varit i närheten av att köpa sex öl ute på krogen, men igår blev det visst så. Då tror ni säkert att det sved i den snåle smålänningens plånbok, men väl hemma kunde jag konstatera att budgeten för hela kvällen endast var åtta pund(88 kr), fantastiskt.

Läraren i Renewable Energy System var sjuk idag och tre timmar av undervisning blev istället tre timmar ledig tid. Så för andra dagen i rad hade jag inga lektioner. Hoppas verkligen läraren i Spaceflight Mechanics kommer i morgon.

Nu blir det en liten sväng till puben.

Ny Design

Som ni ser har bloggen bytt utseende. Jag kände på något sätt som det behövdes en uppfräschning. Jag gjorde ett försök, eller rättare sagt flera försök. Ambitionen var hög men ju mer jag försökte, ju värre blev det. Istället för att skapa något flashigt och elegant eller enkelt och stilfullt blev det snarare en mix av en massa skit. Det där med design är nog inte riktigt min grej. Nästa gång ska jag försöka mig på en lite enklare väg.

YES, idag tittade den fram. Molnen skingrade sig och himlen öppnade upp sig, solen är tillbaka. Detta firade vi med en löprunda i Glasgow Green, härligt. Parken visade upp sig från sin bästa sida och höstfärgerna kom till sin fulla rätt i solgasset. Nu hoppas vi på fler soldagar så löpning i solig park inte bara blev en engångsföreteelse.

Imorgon är det tisdag och tisdagar brukar vanligtvis betyda lektioner mellan 09:00-16:00, utan lunchrast! Tur att Dr Nash är i Kina och 3 timmars föreläsning övergår i ledig tid.

Nu tar vi kvällen.

Träning

Lägesrapport:

Mätt....check
Rastad...check
Utvilad...check
Påläst...not check

Sammantaget en mycket nöjd Anton som kan konstatera att även andra veckan gått galant. Förhoppningsvis blir det lite sting i kurserna nästa vecka och då blir det nog ännu bättre. Ibland är det lite frustrerande eftersom det gårs igenom så pass lite varje vecka i de olika kurserna. 2 timmar föreläsning i veckan är ju inte riktigt vad man är van vid. Men nästa vecka ska handledningstillfällena börja och då blir nog uppgifterna lite mer konkreta.

Igår kväll gick jag tillsammans med några franska vänner till sporthallen för att lira lite basket. Alla som känner mig vet ju att jag i alla fall har förutsättning för att vara en bra basketspelare. Efter gårdagens urladdning kan jag lungt konstatera att det var sista basketträningen för min del. HELT SJUKT VAD BRA DEM VAR! Stora tjocka serber, kineser på 1,50 och spinkiga afrikaner, alla var grymma. Det positiva med träningen, förutom motionen var att jag upptäckte att det spelades fotboll på andra sidan av hallen. Så därför söker jag mig nästa vecka till sporten jag faktiskt utövar. Länge leve fotbollen.

BBC lovade sol idag och ett sådant tillfälle kan ju inte gå till spillo tänkte jag. Ut i den "friska" luften med kamera och hela kittet. Istället för sol och värme låg tjocka mörka moln över staden och några bra bilder blev det inte. Promenaden slutade 5 kilometer bort i West End och på Kelvingrove Art Gallery and Museum. Av mina fyra museumbesök hittills var detta det klart bästa. En väldig massa fina djur (uppstoppade förvisso men ändå) och de historiska föremål drog till sig min uppmärksamhet, konsten gjorde de inte.

Det blir nog en runda bort till West End ikväll igen, men för en helt annan anledning.

Bilder

Första bilduppladdningen. Först ett axplock från Glasgow, därefter från vandringen i Glencoe. Tyvärr var väderförhållande sisådär i Glencoe och bilderna därefter.

Glasgows katedral

Glasgow Necropolis(kyrkogården)

Ingången till Glasgow Green

People's Palace

Staty på George Square

Det blev mycket svartvitt den hår gången. Nu Glecoe

Lördagens uppgift

Det var bäckar och forsar överallt. Efter en helg här förstår man varifrån de kommer.

Nere dalen samlades alla forsar upp i en stor flod.

På väg nerför från första toppen.

Definitionen på in i dimman?

Självklart avslutas dagen med en pint öl. Här en Guinness.

Glencoe

Strathclydes University Mountaineering Club har varit ute på årets första resa. Brusande forsar, porlande bäckar och en jäkla massa berg, detta är Scottish Highland och platsen är Glencoe. 6 skottar, 3 britter, 1 tyska, 1 schweizare och så en svensk lämnade på fredagskvällen storstadsmyllret i Glasgow och satte kurs norr ut. Efter 3 timmar svängde minibussen av från den lilla vägen och in på en ännu mindre väg, 5 kilometer senare var vi framme vid helgens övernattningsplats. Stugan var inte särskilt stor och inte särskilt modern(läs Yggesryd), men alldeles perfekt för ett gäng vandrare.

Lördag:
Efter en enklare frukost var det äntligen dags att påbörja min första vandring i de skotska bergen. Berget som stod framför oss var ett av områdets mesta kända och vägen upp var mycket bra. Stigningen var inte särskilt ansträngande, mest beroende på Louise, sköldpaddan. Öknamnet syftar inte på att hon hade en enorm puckel på ryggen eller en jättekort hals utan för att hennes ben rörde sig så otroligt långsamt. Hursomhelst så var det riktigt skoj och efter 6 timmar uppe bland molnen så kände man sig rätt nöjd. Väl hemma var det dags att tvätta bort all svett och smuts. Givetvis gjordes detta i ån utanför huset(samma å som dricksvattnet togs ifrån). Aktiviteterna för resten av kvällen var först att ta några pints på den lokala puben, därefter mat och mys framför brasan.

Söndag:
Dagens berg var ett par hundra meter högre och vi kom precis över 1000 meters gränsen. Tyvärr var inte vandringsleden alls lika bra och de första kilometerna var det vandring i vatten som gällde. När väl stigningen började blev marken torrare och äntligen blev det lite tempo. Jag och Ed lämnade de andra bakom oss och rusade upp de sista 400 meter av berget. Det ända dåliga med den höga farten var att det dröjde nästan en timme innan alla kommit upp och då hade man hunnit bli kall. Men det gjorde inte så mycket, jag var lika glad för det.

Sammantaget har det varit en kanonhelg. Ända dråpslaget har varit vädret och kanske min utrustning. Blåsigt, tjocka moln och en massa regn var inte riktigt vad jag hoppats. Men jag har lärt mig en sak, att med bra kläder klarar du det mesta. Så här är önskelistan för jul. Vattentäta vandringsskor, vattentäta byxor och jacka och en rejäl ryggsäck med regnskydd.

Ska försöka gå igenom bilderna snart så jag kan lägga upp ett par inom kort.
Nu ska det ätas lunch.

Skolstart

1 år äldre men så värst mycket klokare verkar jag inte blivit. Eftermiddagen har ägnats åt Engineering dynamics och jag kan säga så mycket som att det inte är det mest begripliga jag sysslat med. Tänk dig ett koordinatsystem som är fast, sen tänker du dig ett annat koordinatsystem i det andra koordinatsystemet fast det roterar, sen tänker du dig en vektor som rör sig i koordinatsystemet utan att inverka på något att systemen... Du har nog redan tröttnat här så vi slutar där för idag. Annars verkar kurserna riktig lovande.

Igår var det dags för alla Internationella studenter att träffas. Många hade redan deltagit i aktiviteter innan jag kom till Glasgow men det var inte svårt för mig att komma in i stämningen. Jag och min tyska korridorkompis Martin gick till puben i tron att det skulle vara lite stillsamt barhäng som väntade, men icke. Fullt med folk och hög musik gjorde att det var lite svårt att föra några djupare diskussioner, men kul var det. Förutom en massa tyskar och fransmän stötte jag på 2 kollegor från Luleå, så jag är inte ensam. Nästa onsdag vet vi vad som väntar och då ska vi vara förberedda.

Ikväll blir det nog lite kanot, få se hur det nu kan gå. Men det är ju värt ett försök. Helgen ser också ut att bli fullbokad men mer om den tar vi på måndag.

Glasgow del 1

Glasgow 26 September 2010

Molnen börjar krypa in över den skotska storstaden, kvällskylan gör sig påmind. Utanför puben på andra sidan gatan står två Rangersfans och tar ett bloss samtidigt som dagens seger borta mot Aberdeen analyseras. Detta är Glasgow, min nya hemstad.

Det är nu fem dagar sedan jag anlände till flygplatsen i Prestwick. Visst är det lite svårt med språket emellanåt men just nu känns det som om detta kan bli en riktig succe. Efter lite strul med bostad första natten har jag nu gjort mig hemmastadd i mitt lilla rum på Andrew Ure Hall. Rummet är ett av 6 i korridoren där kök, toalett och dusch delas med 5 andra killar. Jag har träffat; Justin, amerikanen; Robert, skotten; Martin, tysken och Bernoad, fransmannen. Den 5 kamraten ska tydligen komma från Tjeckien. Fransmannen har jag inte sett så mycket men de andra umgås jag ganska flitigt med. Tillsammans med några grannar spelar vi FIFA, dricker öl och åker turistbuss. Idag har vi varit på puben och kollat på några fotbollsmatcher och spelat lite biljard, en bra söndagseftermiddag.

Förmiddagarna har jag hittills ägnat åt sightseeing på egen hand. Diverse museum-besök, lite stadsvandring och ett besök i katedralen med tillhörande kyrkogård har varit utflyktsmålen än så länge.

På tisdag börjar skolan och det ska bli kul att komma igång på allvar. Det var allt för denna gången.

Over and out, här är sista meddelandet från Bergen, iallafall för den här gången. Imorgon bitti rullar det iväg, tåget mot Oslo, resan mot Sverige och Göteborg. Norge-äventyret lider mot sitt slut och intrycken från vår västra granne är många. Sommaren 2010 har givit ett helt nytt kapitel i mitt liv och erfarenheterna, liksom uppleverserna har varit många, väldigt många. Men nu är den sista lunchen i kantinen äten och den sista kundordern plockad. Jag har sagt adjö till blockflöjt-Nils och till Frode Spilde, mycket speciella herrar minst sagt. Lite vemodigt har jag också sagt hej då till Mats och Fares som varit mina bästa vänner på jobbet.

De två sista veckorna har varit ganska lugna och några större händelser har inte skett. Kanske är det så att när hjärnan ställt in sig på att något drastiskt kommer ske(sommarlovet börjar, semestern börjar mm)vid en viss tid så ställer kroppen in sig så att man börjar längta framåt. Det jag vill säga är att trots att jag haft det väldigt bra här så ska det bli skönt att komma hem igen.


Detta kommer jag sakna:

1. Kantinen(Matsalen). Väldigt mycket mat och väldigt god mat och väldigt bra mat, dessutom billig. Anton har ätit med nöje!
   
2. Naturen. Löpturerna uppe vid Tarlebovattnet har varit magiska. Turerna på fjällen, ute på öarna och vid fjordarna ska inte heller glömmas bort.
   
3. Utdelningarna. Mera mat, datumvaror som jobbet delar ut till de anställda har fyllt magen på kvällar och helger. Åt väl närmare 50 liter jordgubbar till exempel.
4. På delad fjärdeplats kommer fisket, jobbarkompisarna och den disciplinerade träningen.
   

Detta kommer jag inte sakna:

1. Vädret. Det kunde ju varit sämre men riktigt fina dagar har varit lätträknade. Sällan har temperaturen varit över 20 grader.
   
2. Bilköerna. Under de första tre veckorna och under de sista två har bilköerna från jobbet varit gigantiska. Ofta tar bussturerna över en timme, tur att man samåker halvvägs.
   
3. Kjell. Lagrets bessewisser som alltid ska vara bäst på allt. Klagar på det mesta och mumlar så man inte förstår. Det var längesen jag slutade ta den mannen på allvar.

Snakkes når eg kommer til Glasgow. Hade

En skäggig man

I går tisdag planerade jag ett riktigt kraftprov. Löpa 7,5 km i uppförsbacke och samtidigt ta närmare 400 höjdmeter, för att sedan vända och springa tillbaka de 7,5 km. Jag genomförde uppdraget men med vissa små avbrott. Första avbrottet kommer nästan vid toppen på stigningen, där benen skrek som aldrig förr. På stigen möter jag en äldre herre med skägg ner till bröstet och håret än längre. Vi börjar iallafall prata och det utmynnar i ett ganska trevligt samtal. Sen kommer vi in på sport och framförallt fotboll. Så han ville testa mina fotbollskunskaper och jag sken upp. Det var ju inga lätta frågor han ställde men lite imponerad blev han.
Här var frågorna:
Vilka lag som spelade final VM 90, slutresultat och målskyttar.
Detta var ju inga problem.
Vad resultatet blev mellan Norge och Brasilien vid VM 98 och målskyttarna.
Jag fixade norrmännen men sen var jag lite för het på gröten och slängde ut Sampaio, självklart var det ju Bebeto som gjorde målet.
Vilka som gjorde målen före straffarna i VM-finalen 2006.
Inga problem.
Sen kom den, mästerfrågan. 5 frågor och fixade jag alla skulle jag få 500.
VM-fianlen 74. Vem som gjorde Hollands 1-0 på straff. Vem som blev fälld. Vem som fällde han. Vad målvakten hette i Tysklands lag och vad domaren i matchen hette.
Jag visste att det var Johan Neeskens som gjorde målet och att målvakten hette Sepp Maier. Jag gissade rätt att det var Cruyff som blev fälld men sedan var det lite för svårt, vem fan kommer ihåg var domaren heter?. Kan ni?
Jaja nog om den turen, löpningen var go iallafall. Nu ska vi äta jordgubbar!

På tur

Wow, vilken upplevelse! Vandringen över Bergens berg var magisk, en helt fantastisk naturupplevelse som inte överträffas av mycket. Kanonväder, överdos av motion och vackra vyer, kan det bli bättre? Söndagsturer gillas skarpt!

Förväntningarna inför dagens tur var inte särskilt stora. I första hand såg jag fram emot en fysisk utmaning och vackert väder. När topppen var bestigen tänkte jag att jag skulle lägga mig och läsa en bok i solgasset och njuta av friheten. Nu blev det inte riktigt så. Klättringen uppför Ulriken började vid 11-tiden och jag körde på i högt tempo och jag rusade förbi vandrare efter vandrare på vägen mot toppen. Bitvis var stigen ganska brant och benen fick sig en rejäl genomkörare. Vid 12-tiden var jag tillsist uppe på de 643 meterna som bergstoppen mäktade med, blöt som skurtrasa men lika nöjd för det. Jag traskade runt en stund där uppe och njöt av utsikten innan jag bestämde mig för att fortsätta stigen vidare över fjället. Ett mycket bra val!

16:20 klev en trött Anton åter in i lägenheten. Vet inte exakt hur långt jag gick men efter att ha kollat på kartan visade det sig vara en bra bit över 2 mil som avverkats. Dagens strapatser satte verkligen djupa spår i mig och det kommer bli fler bergsturer från min sida i framtiden. Det är också något jag kan rekomendera er där hemma. Jag både mötte och gick förbi väldigt mycket folk av alla dess slag. Det var barn på 5-6 år, det var gubbar på 70 och unga tjejer som sprang fram på stigarna. Men det var också damer och herrar i 55-års åldern som var ute och motionerade och alla kunde se att några av dem inte var ute på tur varje söndag direkt, men de klarade det iallafall.

Lördagen var inte lika händelserik. Jag besökte turistattraktionen Gamle Bergen och sen gick jag en runda på Sandviksfjället. Gamle Bergen var som en hembygdsgård och var inte särskilt imponerande och beöket blev kortvarigt. Sandviksfjället var fint men vandringsleden ganska kort och inte i närheten av vad jag upplevde idag. Eftermiddagen ägnades åt solning på trädäcket nere vid kajen och en löprunda.

Idag blir det lite fler bilder än vanligtvis.

En gata i Gamle Bergen, bevarad från 1800-talet

Utsikt från Ulriken

Man såg ta mig fasen hela stan härifrån.

En av fjällets många vackra tjärnar, fulla av fisk är de också

Ungefär var hundrade meter fanns en sådan här som visade vägen

Bitvis bestod berget av moss- och myrmarker

Så fick jag också vara med

Ett litet vattenfall i en av de många branta forsarna

Vi avslutar med mitt favoritställe. Från bergskamen gick det i princip rakt ner och det var ett rejält fall. I botten en fin damm. På toppen en mysig tjärn. I fjärran skymtar havet.

Imorgon börjar vi på sjätte veckan här i Bergen.
Vad fin trappan blev förresten, bra jobbat!
Läste på Barometern att Emmaboda fått mest regn i hela Sverige igår, 112 mm, gött. Och är vädret det bästa på hela sommaren. Ibland är världen konstig.