torsdag 21 juli 2011

Eurotrip Del 3

Heidelberg-Cochem-Lübeck-Hem

Klockan är 07:00 och vi är påklädda och redo att se oss omkring i Heidelberg. Det är en fantastisk morgon med strålande solsken. Tack vare den tidiga timmen kan vi ostörd strosa omkring i Heidelbergs förtjusande gränder.  De smala kullerstensgatorna kantas av flera hundra år gamla hus som både lutar och är sneda. Uppe på kullen ligger en gammal medeltidsborg och på andra sidan floden slingrar sig en mysig trappa upp till en platå med en otroligt fin utsikt över staden. Väl tillbaka på hostelet efter en 2 timmar lång vandringen väntar sedan en smaskig frukost och jag kan avnjuta en stor kopp nybryggt kaffe. 

Vi lämnar Heidelberg under förmiddagen och fortsätter resan genom Tysklands kanske vackraste naturområden. Resan går först norrut för att sedan vika av västerut och följa floden Mosel. På sluttningarna ner mot floden växer vinrankorna i stiliga rader och tåget slingrar sig genom dalen och passerar den ena urcharmiga byn efter den andra. Varje by har sina egna vingårdar, slott och vackra korsvirkeshus. Vi hoppar av i den kanske mest kända moselbyn, Cochem. Tyvärr letar sig gärna många turister hit men  söker man sig till platser som är lite mer svåråtkomliga är det som i ett paradis. Att vandra upp genom vinodlingarna på smala stigar, stanna till och äta vilda björnbär och bara njuta av utsikten uppe på höjden var grymt trevligt. 

Ännu en gång stannar vi bara en natt på samma ställe eftersom Filip måste tillbaka till Göteborg på torsdagen. Så efter att ha ätit oss riktigt mätta på den fina frukostbuffen dundrade vi upp genom Tyskland. Efter många timmars tågresande och velande om var vi ska tillbringa efterföljande natt hamnar vi tillslut i den gamla Hansastaden Lübeck. I Lübeck får vi uppleva en riktig sommarkväll. På en uteservering äter vi fläskstek med persiljesmör och pommes och njuter av den varma solnedgången. Självklart tillsammans med en kall stor stark. Vi vandrar sedan runt i staden och liksom tidigare nämnda städer är Lübeck både gammal och vacker. Kvällen avslutas på en bänk intill vallgraven som omger den gamla stadskärnan. På bänken njuter vi av den ljumma kvällen, lyssnar på skön musik och sänker några pilsners. 

På torsdagen beger vi oss hemåt och det är slut på vår fantastiskt roliga resa. Under de två veckor vi åkt runt i Europa har vi fått se otroligt många fina städer och platser. Och att tågluffa är något jag kan rekommendera om man vill se mycket på kort tid men passa på att åka ut till småorter och göra andra utflykter, det berikar resan. 

måndag 18 juli 2011

Eurotrip del 2

Krakow-Wien-Innsbruck-Zürich-Heidelberg

Resan genom Europa tuffar vidare. Efter 3 dagar i sköna Krakow med omnejd går tåget söderut mot Österrike och Wien. Nattåget får en ny chans, denna gång i liggvagn. För även i om temperaturen och benutrymmet i kupén inte var optimala kände vi oss betydligt mer utvilade när vi anlände till Wien Westbahnhof än efter resan till Krakow.

Hostel var bokat i förväg och tur var nog det. Det verkade som de flesta hostel var fullbokade och att dra runt kilometer efter kilometer med full packning är ingen hit. Vi valde att utforska staden till fots och märkte rätt snart att Wien är en rätt stor stad. När dagen var över hade vi promenerat en bit över 2 mil, riktigt gött och mycket fick se. Helt klart är att Wien är en riktigt imponerande stad med bland annat 2 ståtliga slott och flera enorma och tjusiga gamla byggnader. Vistelsen i den österrikiska huvudstaden blev kortvarig och redan efterföljande morgon rullade vi vidare. Via Linz, Salzburg och sedan vidare genom de österrikiska alperna mot den dubbla olympiska värdorten Innsbruck. Efter att ha vandrat runt några timmar i den vackra alpbyn och smällt i sig en fet pizza var man rätt färdig och på natten så sov man rätt gött. Nästkommande dag hade vi planerat in att ta en dag uppe bland alptopparna. Av turistinformationen hade vi fått reda på att det gick en gratisbuss upp till bergen. Vad vi inte visste var att de även ingick vandringskängor och en guidad tur och allt detta helt gratis, bra jobbat Innsbruck. Vi hade också sagolik tur med vädret, soligt och runt 20 grader, helt perfekt. Så ni kan ju gissa om det var gött att ligga där uppe på 2000 m och gassa i solen. Det enda negativa var att några gamlingar inte insåg sina begränsningar och gick med oss i den snabba gruppen istället för att gå i den lättare gruppen. Så tempot var kanske i långsammaste lagret. Men att vandra i Alperna var riktigt skoj och jag återkommer gärna hit.

Måndag morgon och regnet öser ner över Innsbruck. Väskorna är packade och vid åttasnåret är vi på nytt på rull. Färden går västerut och vi passerar bland annat St Anton och Lichtenstein innan vi åker över gränsen till Schweiz. Slutstationen är Zürich och här strosar vi runt några timmar innan vi åter sätter oss på tåget. Zürich är en riktig affärsstad och exklusiva modebutiker och kostymnissar finns överallt. Egentligen en väldigt trevlig stad med vacker omgivning men som dessvärre mest lämpar sig för den feta plånboken. Så några timmar räckte gott för oss. Dagens tredje stad ligger en bit upp i Tyskland och heter Heidelberg och här tillbringar vi även natten.

torsdag 14 juli 2011

Eurotrip del 1

Lessebo-Köpenhamn-Berlin-Prag-Krakow

Det har varit ett fantastiskt roligt år med mängder av upplevelser och otaliga skratt. Efter sommaren 10 i Bergen, hösten 10 i Glasgow och våren 11 borta i Asien är det nu dags för nästa äventyr. Denna gången är det Centraleuropas tur att utforskas. Tillsammans med säfflepojken, tillika min gamla studiekollega Filip ska jag tågluffa genom Europa under 2 veckors tid.

Han kom från Göteborg, jag från Lessebo och på perrongen i Köpenhamn möttes vi upp. Efter en natt i den danska huvudstaden åkte vi söder ut mot Tysklands motsvarighet, Berlin. Första uppgiften blev att ordna boende för nästkommande natt, en uppgift som skulle visa sig svårlöst. Solen ligger på och till en början njuter vi av värmen och den vackra staden. Medans vi vandrar runt spanar vi in en del del mäktiga byggnadsverk men sakteliga blir tröjan allt blötare och pölen i skorna allt större. Tillslut hittar vi iallafall ett hostel som inte var fullbokat, lite dyrt men riktigt fräscht. På kvällen hinner vi sedan med en tur till det som en gång var berlinmuren och att avnjuta lite schnitzel samt en kall Berliner Pilsner.

Söndag morgon styr skutan vidare mot Prag. Många man träffat har talat gott om Tjeckiens huvudstad och förhoppningarna var stora. Statskärnan var betydligt mindre än i Berlin och det gick enkelt att göra staden till fots. Trots att vi bara stannade 1,5 dag i staden måste jag ändå utnämna Prag till den vackraste stad jag besökt. Det gamla slottet med den mäktiga katedralen, karlsbron, gamla torget och resten av alla gamla vackra hus var verkligen en upplevelse att se. Krydda sedan den vackra staden med utsökt tjeckisk mat och en kall tjeckisk öl så är besöket fulländat.

Resan går vidare med nattåg mot södra Polen och närmare bestämt till Krakow. Men att få nån rofylld sömn, halvsittande i en inte alltför bekväm sittkupe är inte lätt. Så när vi anlände till Krakow på morgonkvisten letade vi snabbt upp ett schyst hostel och slöt ögonen i någon timma. Krakow liknar till stor del Prag. Flera riktigt imponerande byggnader och framförallt är det de många kyrkorna som fascinerar mig. Men tyvärr är stadens gamla fina hus en aning slitna, särskilt om man strosar runt nere i de gamla judiska kvarteren. Krakow bjuder också på fin gastronomisk kultur och vi smaskar i oss både matig soppa och traditionell polsk Bigos.

En värmebölja drar in över Centraleuropa och i Budapest som vi planerat att fortsätta vår resa till ska temperaturen nå upp till 38 grader under torsdagen. Lite väl hett för oss nordbor och vi väljer istället att stanna ytterligare en natt i Krakow. Så istället för hettan i Budapest åker vi med på en guidad tur till koncentrationslägret i Auschwitz-Birkenau. Ett intressant och mycket rörande besök som blev en lyckad avstickare från statssighseeingen. Efterföljande dag, alltså idag åker vi ut på ännu ett litet äventyr. Resans mål är Zakopane nere i Tatrabergen. Färden går med lokalbuss över de polska jordbruksslätterna. Höet är i full färd att bärgas och bönderna åker runt med sina Massey-Ferguson traktorer utan hytt och samlar in det häschade höet. I Zakopane går vi en runda
upp på berget. En mycket bra stig leder oss upp genom en vacker skog med porlande fjällbäckar. Uppe på den lilla toppen på 1377 m avnjuter vi sedan den medtagna matsäcken till en fantastisk utsikt utöver bergen. En riktigt trevlig utflykt i ett strålande väder får sätta punkt för Polenbesöket. I kväll drar vi vidare mot Wien.

fredag 22 april 2011

Bali

Bali, en paradisö i fjärran och ett drömresmål för många. Få platser i världen har ett så pass gott rykte som Bali. Även mina förväntningar var höga på Indonesiens i särklass mest besökta ö, och visst bjuds man på upplevelser utöver det vanliga. Men samtidigt är det en resmål med flera sidor. Långa vita stränder, mystiska svarta stränder, vulkaner och vackra risterrasser, allt detta stämmer väl överens med förväntningarna. Men på Balis baksida finns platser som Kuta som faktiskt är den värsta plats jag varit på någonsin. Jag hade ärligt talat hellre spenderat en vecka på Bodabadet än en vecka i denna mardrömsstad. Både stranden och vattnet är fulla av skit, det är så pass äckligt att det inte går att bada där. Men värst av allt är alla försäljare och de tusentals mopederna. På en 10 minuters promenad var det över 100 efterhängsna försäljare som förpestade ens tillvaro och på denna tid har du säkert blivit omkörd av 200 mopeder som alla tutar och kör fort och utan tanke. Man var ju för fasen livrädd så fort man gick utanför dörren.

Nog om Balis trista sidor. Vi hade dock ingen aning om var allt det fina på Bali fanns, så vi hoppade helt enkelt bara på en buss. Chansningen höll och vi prickade verkligen rätt. Efter lite om och men kom vi fram till Padangbai och hittade ortens förmodligen bästa boende. Det var billigt, fräscht och personalen var väldigt trevliga, men framförallt serverades det en fantastisk frukost. En frukost som slår alla andra frukostar på resan med hästlängder. Padangbai ses främst som en ort man kommer till om man ska åka färja och få stannar en längre tid här, men Niklas och jag stormtrivdes. På White Sand Beach hittade vi den perfekta stranden. Fin vit sand, klart vatten, lite folk och 3 meter höga vågorna, en perfekt kombo. Jag har aldrig badat i så stora vågor tidigare och man kände sig som ett barn när man lekte runt i vattnet.

Efter några dagar i Padangbai åkte vi båt till Giliöarna som ligger 1,5 timme öster om Bali. Giliöarna består av 3 små öar som man lätt går runt på nån timme. Ön vi kom till hette Trawangen och var den populäraste och mest exploaterade. Det bästa med Trawangen är att inga mopeder eller bilar är tillåtna, så det var antingen hästskjuts eller cykel som gällde. Det sämsta var att det var så många turister som trängdes på den fina stranden. Så för oss som gillar att ligga och pressa i solen lite för sig självt var man tvungen att gå till andra sidan ön. Här var stranden inte lika fin(en hel del uppspolade koraller) och badmöjligheterna var sämre, men fridfullt var det allt. Vistelsen på ön var trevlig men efter 5 nätter var vi ganska nöjda och återvände till Padangbai där vi spenderade resans 3 sista dagar.


torsdag 7 april 2011

Penang och Singapore

Huvudet böjdes bakåt och ögon blickade mot skyn. Några sekunder senare befann vi oss där upp i himmlen, just där blicken just vilat. Stämingen var avspänd men ändå väldigt spännande. Sakta rann den röda drinken ner genom min hals, vi njöt. Utsikten var magnifik och folket nere på gatan var som myror. Några ögonblick senare var vi återigen en av dessa myror på marken.

Från Langkawi åkte vi färja till Penangs största stad Georgetown. Vi stannade bara en natt i staden men hann trots det med att göra i stort sett hela staden. Med en effektiv sighseeing hann vi med alla gamla kolonialbyggnader och tempel. När molnen skingrade sig på förmiddagen satte vi kurs mot norr och badorten Batu Ferringhi. Vi hann knappt hoppa av bussen förren vi var inkvaterade på ett riktigt trevligt hostel. Allt var mycket fräscht och vi fick många förmåner, tex gratis internet, tvätt och en lektion i att laga stekta nudlar. Stranden i Batu Ferringhi var inte lika fin som på Langkawi och men jag trivdes ändå bra där nere.

Vi stannade bara 3 dagar på Penang och jag hade gärna stannat några dagar till för att utforska resten av ön, men nu bar det istället av mot Singapore.

Singapore skiljer sig i vissa avseenden väldigt mycket från sina grannländer, framförallt när det gäller priser och renlighet. Istället för 40 kr för boende blir det nu 100kr och istället för 8kr för mat blir det nu 30kr. Men trots de höga priserna var Singapore en riktigt fin och maffig stad. Jag hade förväntat mig betydligt fler skyskrapor men de som fanns var iallafall rätt coola. Den beryktade renligheten var inte bara en myt utan det förekom i princip ingen nerskräpning alls, kanske för de dryga böterna, eller är invånanrna helt enkelt renliga av sig. Den mesta av tiden gick åt att och kolla in olika byggnader, men det blev också lite tid för parkvandring samt ett antal lyxiga och glamorösa shopping gallerior.

Första kvällen i staden mötte vi upp min klasskompis Ivar och hans syster. Ivar har varit utbytesstudent i Singapore i snart ett år och det var kul att återse han igen. Vi kollade in en riktigt bra thriller, Lincon lawyer tror jag den hette och efter det åt vi middag tillsammans, riktigt trevligt.

Som en fantastisk avslutning på 2 dagar i Singapore åkte vi upp 71 våningar i Swissotel till baren New Asia. Vi köpte drinkar och njöt av stämningen och utsikten. Min drink var en Singaporspecialt, Singapore Sling, riktigt sliskig och inte särskilt god men det var kul att ha provat den.

Nästa anhalt Bali.

fredag 1 april 2011

Perhentian och Langkawi

Länge trodde jag min sista stund var kommen. Vågorna blev högre och högre och båten åkte fortare och fortare över det böljande havet. Nä, riktigt så farligt var det inte, hade bara kaptenen kört lite lugnare hade resan ut till ön Perhentian varit ganska behaglig. Efter en stunds letande på ön hittar vi en billig bungalo som blir vår bostad de 3 nästkommande nätterna. Vädret är hyfsat och vi får äntligen sola och bada igen. Framförallt blir det mycket bad och det var verkligen kul att leka runt i de stora vågorna, och när vattnet är runt 30 grader är allt perfekt! Hade det inte varit för den ganska omfattande nerskräpningen hade Perhentian varit en riktig paradisö. Nattbuss har blivit lite av vår melodi. Man missar inget på dagen och får gratis boende en natt, hur bra som helst ju. Den här gången gick turen från östkusten till västkusten, från Perhentian till Langkawi. Langkawi är liksom Labuan en skattefri ö och det är främst öl, cigaretter och i viss mån även choklad som är billigt. Till skillnad från de andra ställerna vi besökt är Langkawi betydligt mer turistanpassat. Alla lyxiga resorthotellen som kantar stränder fulla med vattenskotrar och båtar för olika vattensporter tar förvisso bort en del av charmen men det är åtmindstonde rent och snyggt. Stranden är fin och faktiskt ganska glesbefolkad så det är skönt, och då vi främst är här för sol och bad är det perfekt. Niklas och jag jobbar hårt på att förbättra på brännan och huden antar en allt brunare nyans. Rikard däremot ligger mest i skuggan i sin hängmatta och lyssnar på ljudböcker. Dagarna flyter på bra och vi trivs fint. Boendet är billigt, maten är god och billig och när ölen kostar 1,4 kr kan man inte klaga. Förutom att steka i solen spelar vi en hel del kort om dagarna, men det blir även en hel del läsning om kvällarna och när regnet öser ner. Så fort man kommer över en bok läser man ut den på ett par dagar och man får snällt vänta tills man kan byta den mot en annan. Min tionde bok som jag precis avslutat var Camilla Läckbergs Sjöjungfrun. Antagligen blir det nog ett par böcker till innan den här resan är över. Nu har Rikard lämnat oss och åkt iväg på egna äventyr till Kina där dagislärarjobb väntar. Så nu åker Niklas och jag själva till Penang med förhoppning om soliga dagar.

tisdag 22 mars 2011

Labuan/Brunei/KL

Den fantastiska vandringen uppför Mt Kinabalu hade faktiskt inte varit så fysiskt påfrestande som jag förväntat mig. Så med relativt pigga ben klev vi ombord på båten mot den skattefria ön Labuan. Efter att ha inkvarterat oss hos en minst sagt speciell nybliven hostelägare passade vi på att njuta av en av öns fina fördelar, den billiga ölen. Morgonen därpå blev både jag och grabbarna varse om att det gamla berget inte alls var färdiga med oss. En helt överjordisk träningsverk hade infunnit sig i benen och det dröjde närmare 5 dagar innan de var återställda. Det var inget kanonväder på Labuan, så istället för sol och bad passade vi på att besöka ett monument från andra världskriget och 2 mindre imponerande museum.

Nästa anhalt på Borneoäventyret var sultanlandet Brunei, landet som vår käre kung gjorde ett uppmärksammat statsbesök till för ett antal år sedan. Landet var inte alls så tillstängt som man kunnat läsa om i massmedia utan huvudstaden var som vilken annan muslimsk stad som helst. Dock fanns det inte jättemycket att göra där och vi fick bara se en del av det guldbeklädda taket på det väldiga sultanpalatset. Däremot fick vi gå in i en mycket stilfull moske och museumet om den nuvarande sultanen var helt klart sevärt.

Några av världens största grottsystem finns på Borneo och vårt sista stopp på ön blev just ett av dessa grottsystem.Trots att vi missade vägen till grottan med de gamla grottmålningarna var Niah Caves en mäktig upplevelse. Tillsammans med djungelpromenaden till grottorna, där för övrigt en smal grön orm ringlade mellan mina och Niklas ben var de tussentals fladdermöss som fanns i grottan med över hundra meter i takhöjd det jag främst kommer minnas från utflykten.

Kuala Lumpur, KL på det malaysiska fastlandet är landets huvudstad och en världsstad på frammarsch. Här finns 2 av världens högsta byggnader, KL Tower och präktiga Twin Towers, och ständigt byggs nya skyskrapor. För en tjuga får turister åka upp 41 av de 88 våningar som finns i Twin Towers och sedan ut på en skybridge mellan tornen. Självklart tog vi vara på möjligheten och det var helt klart värt priset, även om Rikard fick stå ett bra tag i biljettkön. Förutom tornen fanns inte så mycket som lockade mig och de resterande 2 dagarna gick åt att strosa omkring i staden och kolla in mosker, monument och några parker. Medans Niklas och Rikard smaskade glass spande jag in en mycket vacker orkideträdgård med mängder av olika arter.

Nattbuss mot Perhentian...