fredag 22 april 2011

Bali

Bali, en paradisö i fjärran och ett drömresmål för många. Få platser i världen har ett så pass gott rykte som Bali. Även mina förväntningar var höga på Indonesiens i särklass mest besökta ö, och visst bjuds man på upplevelser utöver det vanliga. Men samtidigt är det en resmål med flera sidor. Långa vita stränder, mystiska svarta stränder, vulkaner och vackra risterrasser, allt detta stämmer väl överens med förväntningarna. Men på Balis baksida finns platser som Kuta som faktiskt är den värsta plats jag varit på någonsin. Jag hade ärligt talat hellre spenderat en vecka på Bodabadet än en vecka i denna mardrömsstad. Både stranden och vattnet är fulla av skit, det är så pass äckligt att det inte går att bada där. Men värst av allt är alla försäljare och de tusentals mopederna. På en 10 minuters promenad var det över 100 efterhängsna försäljare som förpestade ens tillvaro och på denna tid har du säkert blivit omkörd av 200 mopeder som alla tutar och kör fort och utan tanke. Man var ju för fasen livrädd så fort man gick utanför dörren.

Nog om Balis trista sidor. Vi hade dock ingen aning om var allt det fina på Bali fanns, så vi hoppade helt enkelt bara på en buss. Chansningen höll och vi prickade verkligen rätt. Efter lite om och men kom vi fram till Padangbai och hittade ortens förmodligen bästa boende. Det var billigt, fräscht och personalen var väldigt trevliga, men framförallt serverades det en fantastisk frukost. En frukost som slår alla andra frukostar på resan med hästlängder. Padangbai ses främst som en ort man kommer till om man ska åka färja och få stannar en längre tid här, men Niklas och jag stormtrivdes. På White Sand Beach hittade vi den perfekta stranden. Fin vit sand, klart vatten, lite folk och 3 meter höga vågorna, en perfekt kombo. Jag har aldrig badat i så stora vågor tidigare och man kände sig som ett barn när man lekte runt i vattnet.

Efter några dagar i Padangbai åkte vi båt till Giliöarna som ligger 1,5 timme öster om Bali. Giliöarna består av 3 små öar som man lätt går runt på nån timme. Ön vi kom till hette Trawangen och var den populäraste och mest exploaterade. Det bästa med Trawangen är att inga mopeder eller bilar är tillåtna, så det var antingen hästskjuts eller cykel som gällde. Det sämsta var att det var så många turister som trängdes på den fina stranden. Så för oss som gillar att ligga och pressa i solen lite för sig självt var man tvungen att gå till andra sidan ön. Här var stranden inte lika fin(en hel del uppspolade koraller) och badmöjligheterna var sämre, men fridfullt var det allt. Vistelsen på ön var trevlig men efter 5 nätter var vi ganska nöjda och återvände till Padangbai där vi spenderade resans 3 sista dagar.


torsdag 7 april 2011

Penang och Singapore

Huvudet böjdes bakåt och ögon blickade mot skyn. Några sekunder senare befann vi oss där upp i himmlen, just där blicken just vilat. Stämingen var avspänd men ändå väldigt spännande. Sakta rann den röda drinken ner genom min hals, vi njöt. Utsikten var magnifik och folket nere på gatan var som myror. Några ögonblick senare var vi återigen en av dessa myror på marken.

Från Langkawi åkte vi färja till Penangs största stad Georgetown. Vi stannade bara en natt i staden men hann trots det med att göra i stort sett hela staden. Med en effektiv sighseeing hann vi med alla gamla kolonialbyggnader och tempel. När molnen skingrade sig på förmiddagen satte vi kurs mot norr och badorten Batu Ferringhi. Vi hann knappt hoppa av bussen förren vi var inkvaterade på ett riktigt trevligt hostel. Allt var mycket fräscht och vi fick många förmåner, tex gratis internet, tvätt och en lektion i att laga stekta nudlar. Stranden i Batu Ferringhi var inte lika fin som på Langkawi och men jag trivdes ändå bra där nere.

Vi stannade bara 3 dagar på Penang och jag hade gärna stannat några dagar till för att utforska resten av ön, men nu bar det istället av mot Singapore.

Singapore skiljer sig i vissa avseenden väldigt mycket från sina grannländer, framförallt när det gäller priser och renlighet. Istället för 40 kr för boende blir det nu 100kr och istället för 8kr för mat blir det nu 30kr. Men trots de höga priserna var Singapore en riktigt fin och maffig stad. Jag hade förväntat mig betydligt fler skyskrapor men de som fanns var iallafall rätt coola. Den beryktade renligheten var inte bara en myt utan det förekom i princip ingen nerskräpning alls, kanske för de dryga böterna, eller är invånanrna helt enkelt renliga av sig. Den mesta av tiden gick åt att och kolla in olika byggnader, men det blev också lite tid för parkvandring samt ett antal lyxiga och glamorösa shopping gallerior.

Första kvällen i staden mötte vi upp min klasskompis Ivar och hans syster. Ivar har varit utbytesstudent i Singapore i snart ett år och det var kul att återse han igen. Vi kollade in en riktigt bra thriller, Lincon lawyer tror jag den hette och efter det åt vi middag tillsammans, riktigt trevligt.

Som en fantastisk avslutning på 2 dagar i Singapore åkte vi upp 71 våningar i Swissotel till baren New Asia. Vi köpte drinkar och njöt av stämningen och utsikten. Min drink var en Singaporspecialt, Singapore Sling, riktigt sliskig och inte särskilt god men det var kul att ha provat den.

Nästa anhalt Bali.

fredag 1 april 2011

Perhentian och Langkawi

Länge trodde jag min sista stund var kommen. Vågorna blev högre och högre och båten åkte fortare och fortare över det böljande havet. Nä, riktigt så farligt var det inte, hade bara kaptenen kört lite lugnare hade resan ut till ön Perhentian varit ganska behaglig. Efter en stunds letande på ön hittar vi en billig bungalo som blir vår bostad de 3 nästkommande nätterna. Vädret är hyfsat och vi får äntligen sola och bada igen. Framförallt blir det mycket bad och det var verkligen kul att leka runt i de stora vågorna, och när vattnet är runt 30 grader är allt perfekt! Hade det inte varit för den ganska omfattande nerskräpningen hade Perhentian varit en riktig paradisö. Nattbuss har blivit lite av vår melodi. Man missar inget på dagen och får gratis boende en natt, hur bra som helst ju. Den här gången gick turen från östkusten till västkusten, från Perhentian till Langkawi. Langkawi är liksom Labuan en skattefri ö och det är främst öl, cigaretter och i viss mån även choklad som är billigt. Till skillnad från de andra ställerna vi besökt är Langkawi betydligt mer turistanpassat. Alla lyxiga resorthotellen som kantar stränder fulla med vattenskotrar och båtar för olika vattensporter tar förvisso bort en del av charmen men det är åtmindstonde rent och snyggt. Stranden är fin och faktiskt ganska glesbefolkad så det är skönt, och då vi främst är här för sol och bad är det perfekt. Niklas och jag jobbar hårt på att förbättra på brännan och huden antar en allt brunare nyans. Rikard däremot ligger mest i skuggan i sin hängmatta och lyssnar på ljudböcker. Dagarna flyter på bra och vi trivs fint. Boendet är billigt, maten är god och billig och när ölen kostar 1,4 kr kan man inte klaga. Förutom att steka i solen spelar vi en hel del kort om dagarna, men det blir även en hel del läsning om kvällarna och när regnet öser ner. Så fort man kommer över en bok läser man ut den på ett par dagar och man får snällt vänta tills man kan byta den mot en annan. Min tionde bok som jag precis avslutat var Camilla Läckbergs Sjöjungfrun. Antagligen blir det nog ett par böcker till innan den här resan är över. Nu har Rikard lämnat oss och åkt iväg på egna äventyr till Kina där dagislärarjobb väntar. Så nu åker Niklas och jag själva till Penang med förhoppning om soliga dagar.